Immunsystemets respons och reparation av åderförkalkning

Hjärtkärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i västvärlden och den bakomliggande orsaken är oftast ateroskleros. Ateroskleros, eller åderförkalkning, medför att blodkärlens väggar blir tjocka och förlorar sin normala rörlighet på grund av inlagring av fett och bildningen av ett så kallat  aterosklerotiskt plack. Här skriver Sara Rattik om sitt avhandlingsarbete om hur placken kan oskadliggöras.

Sara Rattik.

Vissa kan leva med åderförkalkning ett helt liv utan att märka av det medan andra utvecklar allvarliga akuta symptom på grund av att ett plack ger upphov till en blodpropp som snabbt täpper igen kärlet. Beroende på vart placket sitter så orsaker detta syrebrist i hjärnan (stroke) eller i hjärtat (hjärtinfarkt).

Diabetes en riskfaktor

Flertalet riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är identifierade till exempel högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes men fler metoder behövs för att upptäcka vem som kommer att drabbas av akuta symptom eller inte. I denna avhandling har jag studerat just detta samt hur ett plack uppkommer och hur man med hjälp av nya behandlingar skulle kunna förhindra dess tillväxt.

Fett i kärlväggen härsknar

Fett som vi äter transporteras i kroppen bland annat i partiklar som kallas låg- densitet lipoprotein (LDL, det ”onda” blodfettet) och förenklat så kan man säga att ett plack bildas när fett från blodcirkulationen ansamlas i kärlväggen.
LDL som lagras i kärlet kommer så småningom att modifieras på flera olika sätt, man kan säga att fettet härsknar, precis som gammalt smör. Kroppens städare, makrofagerna, kommer att kämpa för att rensa bort fettet från kärlväggen men allteftersom ansamlingen fortsätter så tappar makrofagerna kontrollen över situationen. Makrofager fulla av fett bildar s.k. ”skumceller” som till slut dör.

Inflammation i kärlväggen

Nivåerna av modifierat LDL tillåts nu öka ytterligare i kärlväggen vilket bidrar till att kärlet blir inflammerat. Detta resulterar i rekrytering av vita blodkroppar från blodcirkulationen och kroppen kommer att reagera precis som när vi blir infekterade av tillexempel ett virus, nämligen genom att aktivera immunförsvaret.

Ett plack som opererats ut ur halspulsådern.

Reagerar på LDL-kolesterol

Immunförsvarets uppgift är delvis att försöka städa bort det okända som inte hör hemma i kroppen men i vissa fall kan immunförsvaret även känna igen och reagera på kroppens egna proteiner, till exempel delar av modifierat LDL.
En vanlig virusinfektion kommer till sist att rensas bort men vid åderförkalkning samlas mer och mer fett och immunförsvaret kommer få fortsätta att arbeta. Istället för att läka sjukdomen förvärras utvecklingen av åderförkalkning och det bildas en kronisk inflammation i kärlväggen.

Om placket går sönder

Den pågående inflammationen aktiverar även glatta muskelceller vars främsta uppgift är att producera proteiner för att försöka behålla kärlets normala struktur genom att läka den vävnadsskadan som håller på att uppkomma. Ackumulering av fett, immunceller, glatta muskelceller och strukturproteiner gör att placket växer inåt kärlet. Ett stort plack gör att blodet får det svårare att passera genom det åderförkalkade kärlet men placket kan även gå sönder vilket leder till att en blodpropp bildas.

Hitta de med hög risk

Balansen av de olika komponenterna i placket bestämmer vilka plack som kommer att orsaka akuta symptom eller inte. Mycket inflammation och låga nivåer av de läkande glatta muskelcellerna ökar risken för att placken ska gå sönder och orsaka akuta symptom.
För att hitta de som har en hög risk för att utveckla hjärtkärlsjukdom behövs det biomarkörer. Biomarkörer är något som finns i högre eller lägre nivåer hos dem som kommer bli sjuka och som lätt kan hittas med hjälp av ett enkelt blodprov.

Vaccin mot åderförkalkning

Åderförkalkning är alltså en inflammatorisk sjukdom som kan liknas vid en virusinfektion. En virusinfektion kan förhindras genom vaccinering men tänk om man kunde skydda sig mot åderförkalkning på samma sätt? I min avhandling har jag studerat just detta, möjligheten att med ett vaccin stoppa utvecklingen av åderförkalkning.

Skyddande reaktion

I studie I och II använder jag en musmodell för att undersöka möjligheten att skapa en skyddande immunreaktion mot åderförkalkning. I den första (studie I), vaccinerar vi möss och studerar den immunreaktion som skapas mot ett specifikt plackprotein (apolipoprotein B100, ApoB100).
I den andra (studie II) så använder jag mig av celler som vi tror kan dämpa den pågående immunreaktionen i placken för att se om dessa kan stoppa utvecklingen av åderförkalkning.

Annorlunda hos diabetiker

Ytterligare en typ av immun- dämpande cell studeras i studie III. Där har jag haft möjligheten att undersöka om nivåerna av dessa regulatoriska celler är annorlunda hos patienter med hjärtkärlsjukdom och/eller diabetes. Överraskande visar vi att patienter med hjärtkärlsjukdom har högre nivåer av dessa celler.

I den andra delen av min avhandling har jag studerat glatta muskelceller och mer specifikt, hur immunförsvaret kan reglera läkningen av kärlväggen under åderförkalkningsprocessen.

Skapat en musmodell

I studie IV så har jag undersökt hur IL-22, en molekyl som utsöndras av immunceller för att kommunicera med vävnadsceller, t.ex. glatta muskelceller, påverkar åderförkalkning.
Vi skapade en musmodell som saknade IL-22 och undersökte hur brist av IL-22 påverkar bildningen av aterosklerotiska plack.
Vi rapporterar att avsaknad av IL-22 leder till att mössen får mindre plack men att detta även är associerat med en lägre nivå av glatta muskelceller som syntetiserar strukturproteiner.
Detta leder till mindre plack men det skulle eventuellt kunna öka risken för att placken går sönder eftersom glatta muskelceller är viktiga för läkningsprocessen.

Nya behandlingar mot hjärt-kärlsjukdom

Förhoppningen är att dessa studier ska bidra till kunskapen kring hur en plack bildas samt till hur vi enklare ska kunna identifiera dem som har hög risk för att drabbas av akuta symptom. I förlängningen så kan detta förhoppningsvis bidra till utvecklingen av nya terapier för att stoppa utvecklingen av hjärtkärlsjukdom.

Text: Sara Rattik
Bild: Kennet Rouna (laboratoriebilder)

Avhandlingens titel: Regulatory Immune Responses and Repair Mechanisms in Atherosclerosis

Senast uppdaterad: 2015-04-14
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)