Skräpmat - en av bovarna bakom den stora ökningen av typ 2 diabetes. Bild: Glowimages

Gener och livsstil på kollisionskurs

Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes med ungefär 60 procent av alla patienter. Orsaken till sjukdomen är antingen att insulinproduktionen är otillräcklig eller att insulinets effekt är försämrad ute i kroppens vävnader, så kallad insulinresistens. Ofta beror sjukdomen på en kombination av de båda. Varför insulinproduktionen blir otillräcklig eller varför kroppsvävnaderna reagerar sämre på insulinet är ännu otillräckligt känt.
I regel är det äldre eller personer i övre medelåldern som insjuknar i typ 2 diabetes men även yngre, till och med barn, kan drabbas.

Få nycklar och tröga lås
Insulinets uppgift är att hålla blodsockerhalten på en jämn nivå. Insulinet kan liknas vid en nyckel som ska öppna kroppens fett- och muskelceller så att blodets socker kan tas upp av cellerna. Är nycklarna för få, otillräcklig produktion, eller fungerar cellernas lås för trögt, insulinresistens, stannar för mycket socker kvar i blodet och resultatet blir förhöjd blodsockerhalt.

Smygande sjukdomsdebut
Typ 2 diabetes utvecklas långsamt under flera år därför att så länge kroppen kan kompensera insulinresistensen med att tillverka mer insulin hålls blodsockret inom normala gränser. Först när kapaciteten inte längre förslår blir typ 2 diabetes ett faktum. Många har vid insjuknandet en flera gånger högre insulinproduktion än normalt och den smygande debuten gör att många har sjukdomen utan att märka av det.

Olika behandlingsprinciper
I början av sjukdomsförloppet kan det räcka med att underlätta kroppens blodsockerregelerande arbete genom att ändra kost, bli mer fysiskt aktiv och helst gå ned i vikt. Det finns många exempel på typ 2 diabetiker som, åtminstone under flera år, har blivit kvitt sin sjukdom enbart genom att ändra livsstil.
Nästa steg i behandlingen är läkemedel som antingen ökar betacellernas förmåga att producera insulin eller minskar insulinresistensen i kroppens celler.
Senare i sjukdomsförloppet måste många typ 2 diabetiker börja med dagliga insulininjektioner. Det naturliga förloppet vid typ 2 diabetes är att sjukdomen med tiden blir allvarligare.

Övervikt en stark riskfaktor
Övervikt, fysisk inaktivitet och insulinresistens är intimt förknippade. Uppemot 90 procent av alla patienter med typ 2 diabetes är överviktiga och där finns den ena av de två stora orsakerna bakom den dramatiska ökningen i hela världen av typ 2 diabetes.
Den första är att vi lever längre och typ 2 diabetes blir vanligare med stigande ålder.
Den andra är vårt sätt att leva. För mycket mat och för lite motion resulterar i övervikt och fetman ställer så hårda krav på kroppens insulinproduktion att många inte klarar av att hålla en normal blodsockerhalt.

Stenåldersgener och överflöd
En teori som förklarar varför många så lätt blir överviktiga är att de gener som reglerar ämnesomsättningen och gör att vi effektivt kan lagra överskottsenergin som fett en gång i tiden var en överlevnadsfördel. I perioder då hunger och svält var lika vanliga som god tillgång på mat var det en fördel att kunna spara energi från de goda dagarna för att nyttja den när sämre tider kom.
Men idag i vår del av världen, när de sämre tiderna aldrig kommer, när det välfyllda kylskåpet bara är på några stegländs avstånd då blir hushållandet med resurser en hälsorisk. Då blir de som har de väl fungerande gamla överlevnadsgenerna överviktiga.

Arv och miljö samverkar
Typ 2 diabetes är starkt ärftligt. Om en förälder har sjukdomen löper barnet en 40-procentig risk att också insjukna någon gång under sin livstid.
Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma genetiska anlag, visar att om den ene får typ 2 diabetes har den andre en 90-procentig risk att också insjukna.
Ärftligheten vid typ 2 diabetes är komplicerad och det har varit svårt att identifiera riskgener. Forskarna kallade länge sjukdomen för en genetisk mardröm.

Bild: Image DJ

En av svårigheterna är att den genetiska risken så tydligt samverkar med livsstilen. En annan är att det inte finns någon enstaka skyldig gen utan att flera gener i samverkan bidrar till den ärftliga risken.

Framsteg i jakten på riskgener
Den senaste tiden har flera framgångar i jakten på riskgener kommit och flera riskgener upptäckts. Det gäller till exempel en genvariant som deltar i regleringen av insulinutsöndring och glukosproduktion i levern och en annan som påverkar kroppscellernas känslighet för insulin.
Kunskapen om genetiken bakom sjukdomsrisken är viktig av flera skäl. Dels är djupare insikter i sjukdomsmekanismerna en förutsättning för att kunna dela in typ 2 diabetes i undergrupper, var och en med sin egen genetiska signatur. Dels blir det då möjligt att bättre utvärdera vilka behandlingar som passar bäst vid olika genvarianter och vilka patienter som löper störst risk att drabbas av komplikationer.

Många okända sjukdomsfall
Eftersom sjukdomsdebuten är så smygande har många typ 2 diabetes utan att veta om det. Hur många är inte känt men vissa beräkningar visar att de kanske är lika många som de som redan har fått diagnosen. Ännu fler har förstadier till diabetes med en försämrad sockeromsättning.
Modern forskning har visat att vid det metabola syndromet, en kombination av försämrad sockeromsättning och andra störningar i ämnesomsättningen, till exempel högt blodtryck och blodfettsrubbningar, skadas kroppens blodkärl på samma sätt som vid diabetes. Det är också väl känt att skadorna uppstår långt innan blodsockret blir så högt att diabetesdiagnosen ställs.

Stor risk för komplikationer
Komplikationerna vid typ 2 diabetes är desamma som vid typ 1 diabetes, ögon, njurar, nerver tar skada av de kroniskt förhöjda blodsockerhalterna.
Vid typ 2 diabetes och förstadier till sjukdomen som det metabola syndromet är det framför allt de stora blodkärlen som är utsatta, vilket dramatiskt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Risken för hjärtinfarkt är ungefär tre gånger högre än för icke-diabetiker och risken att dö vid infarkten är nästan dubbelt så hög.
Modern behandling vid typ 2 diabetes handlar idag därför långt ifrån enbart om att hålla blodsockret i schack, också de andra symtomen, det höga blodrycket och blodfettsrubbningarna behandlas för att minska risken för komplikationer.

Text: Tord Ajanki

Senast uppdaterad: 2008-05-12
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)