BDD- Bättre Diabetes Diagnostik

Den kraftiga ökningen av diabetes bland barn och ungdomar de senaste decennierna förbryllar forskarna. Det finns ingen bra förklaring, varken till varför fler insjuknar eller varför sjukdomsdebuten sker i allt yngre åldrar.
Undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes (BDD) ska försöka ta reda på det.

Spåren att följa är många men eftersom i stort sett alla under 18 år i hela landet som insjuknar i diabetes under tre år kommer att delta i BDD är förutsättningarna för att bringa mer klarhet i frågan goda.
Den vanligaste diabetesformen bland barn och unga är typ 1, ungefär 700 insjuknar varje år. I sällsynta fall förekommer också typ 2 diabetes och MODY-diabetes bland unga människor. Det gör att det långt ifrån alltid är självklart vilken form det handlar om när ett barn insjuknar och ett av spåren BDD-forskarna ska fokusera på är att undersöka släktskapen och likheterna mellan de olika diabetessjukdomarna.

Olika diabetesformer i samma familj
I mer än tio procent av de familjer där fler än en medlem har diabetes finns såväl typ 1 som typ 2 diabetes. Detta ger stöd åt teorin att samma ärftliga riskfaktorer kan vara involverade för båda sjukdomarna.
Riskgenerna för typ 1 diabetes är ganska väl kända. Nio av tio som insjuknar har en speciell uppsättning gener men man vet också att om ett syskon till en typ 1 diabetiker har dessa gener men själv insjuknar i typ 2 diabetes så sker det ofta i yngre åldrar och i en allvarligare form. Forskarna har identifierat gener som tycks öka risken får såväl typ 1 som typ 2 diabetes.

Ställa mer precis diagnos
BDD kommer att svara på vilken diabetesform alla barn som insjuknar har (typ 1, typ 2 eller MODY) och hur stor respektive grupp är.
BDD ska också undersöka hur vanligt det är att de barn som drabbas av typ 1 diabetes också har genmutationer som vanligen förknippas med typ 2 diabetes.
En annan fråga är om det finns ett samband mellan typ 2-mutationer och förmågan att själv producera insulin när diagnosen typ 1 diabetes ställs.
Ytterligare en frågeställning är om de barn som insjuknar i typ 2 diabetes har fler riskgener för sjukdomen än de som insjuknar som vuxna.

Arv och miljö i samspel
Vårt genetiska arv förändras inte på några decennier, arvet kan inte förklara ökningen av de olika diabetesformerna. Det tar lång tid för genetiska förändringar att slå igenom i en befolkning.
Därför måste förklaringen till ökningen finnas i miljön eller i genernas samspel med miljön. När det gäller typ 1 diabetes finns många misstänkta faktorer som noggrant ska följas i BDD.

Allt större och allt tyngre barn
En av dem är viktökning, barn idag väger mer än tidigare när de föds och tillväxten under de första levnadsåren är också snabbare.
Vanligen är det typ 2 diabetes som förknippas man ökad kroppsvikt som leder till insulinresistens och en sämre insulineffekt i muskel- och fettceller. Insulinresistensen ställer större krav på betacellerna att producera mer insulin och det ökade insulinbehovet stressar betacellerna. Detta kan göra dem mer känsliga för angrepp av skadliga ämnen eller av kroppens eget immunsystem. Så lyder en av de hypoteser forskarna arbetar efter när de söker en koppling mellan högre kroppsvikt, insulinresistens och typ 1 diabetes hos barn och ungdomar.

Ursprunget har betydelse
I BDD kommer också uppgifter om ursprung att registreras. Var barnets föräldrar liksom far- och morföräldrar kommer ifrån. Information om nära släktingars sjukdomar, framför allt om diabetes, övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och hjärtinfarkter och stroke ska också i görligaste mån samlas in.
Ursprunget är viktigt då diabetes varierar mycket bland olika folkslag. Näst efter Finland har Sverige världens högsta förekomst av typ 1 diabetes. Jämfört med många andra länder, till exempel Peru och Venezuela, är typ 1 diabetes nästan hundra gånger vanligare i Sverige.
Också förekomsten av typ 2 visar på stora skillnader. Människor i Mellanöstern, Indien och Asien verkar oftare drabbas av typ 2 diabetes än till exempel europeiska folkslag.

Text: Tord Ajanki

Senast uppdaterad: 2010-03-24
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)