MFM - Malmö Förebyggande Medicin

Tiotusentals sparade blodprover från 1970-, 80- och 90-talen avslöjar för dagens forskare varför vissa drabbats av olika sjukdomar och andra behållit en god hälsa. Biobanken med proverna tillhör den stora undersökningen ”Malmö Förebyggande Medicin” och de blir mer värdefulla ju längre tiden går.

Proverna  fungerar som ett stycke nedfryst medicinsk historia, en backspegel vars bild kan jämföras med dagens när samma personer undersöks igen.
Under åren 1974 och 1992 deltog 22 000 medelålders män och 11 000 medelålders kvinnor i undersökningen ”Malmö Förebyggande Medicin”. De blodprover och andra resultat som då kom fram har sparats, proverna nedfrysta i en av flera biobanker på UMAS.

Bild: Dreastime.

När samma, inte längre medelålders utan äldre, personer undersöks igen får forskarna ett slags facit. Vilka faktorer i medelåldern ökar risken att drabbas av ohälsa på äldre dar?
Åren 2002 till 2006 undersöktes drygt 18 000 av de ursprungliga igen. Forskarnas fokus var framför allt att ta reda på vilka som drabbats av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Och den avgörande frågan – varför. Vad skiljer de som insjuknat från de friska?

Mer än 20 års uppföljning

Så har till exempel diabetesforskare på Lunds Universitets Diabetescentrum använt Malmö Förebyggande Medicins biobank när de letat riskgener för typ 2 diabetes.
Under de 22 år som gått sedan det första provet lämnades in har drygt 1 400 personer, 20 procent, av 7 000 som slumpmässigt valdes ur biobanken, insjuknat i typ 2 diabetes.
Varför just dem? Finns det speciella genvarianter som ökar risken för sjukdomen?
Forskargruppen valde nio varianter som tidigare misstänkts ha samband med diabetes.
En av dem blev en fullträff, en speciell genvariant, TCF7L2, på kromosom tio.
31 procent av diabetikerna hade TCF7L2-varianten men enbart 25 procent av icke-diabetikerna. Skillnaden är tillräckligt stor för att forskarna ska kunna vara säkra på att TCF7L2 verkligen är en riskgen. Den hittills viktigaste som har identifierats för typ 2 diabetes.

Hitta riskindivider

Det är känt att TCF7L2 har med insulinutsöndring från de insulinproducerande cellerna och sockerproduktion i levern att göra. Sambandet med typ 2 diabetes är därför inte förvånande.
Om den ärftliga risken för diabetes är kartlagd skulle en person med hög risk ha särskilt stor nytta av att inte gå upp i vikt och på det sättet minska risken att insjukna i typ 2 diabetes.
Biobanken är värdefull för forskningen också inom andra sjukdomsområden. Ett exempel är när forskarna jämförde sparade blodprover från patienter som haft en hjärtinfarkt med andra och fann speciella blodfettsförändringar hos infarktpatienterna. Fyndet är en viktig ledtråd i arbetet med att försöka framställa ett vaccin mot hjärtinfarkt för högriskpatienter.

Omöjligt utan stora biobanker

Andra exempel där den biobank som hör till Malmö Förebyggande Medicin använts av forskare är inom cancer, till exempel bröst- och prostatacancer, samt benskörhet.
Utan stora undersökningar där uppgifter och prover från många människor sparas under lång tid skulle den sortens undersökningar inte vara möjliga att genomföra. Storleken och tidsrymden är en förutsättning för att tillräckligt många sjukdomsfall ska inträffa så att jämförelsen med dem som inte insjuknat blir tillräckligt säker.
På det sättet är biobankerna en del av historien som formar morgondagens vård.

Text: Tord Ajanki

Senast uppdaterad: 2010-07-27
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)