TEDDY och DiPiS söker den utlösande faktorn

Den ärftliga risken för typ 1 diabetes är ganska väl kartlagd. Det är också den process som slutar med att de insulinproducerande betacellerna dör. Den stora frågan är varför det händer, vad det är som sätter igång den destruktiva processen.
Den frågan söker TEDDY och DiPiS besvara.

– Om vi ska lära oss att förebygga sjukdomen måste vi identifiera den utlösande orsaken, säger Åke Lernmark, professor i diabetesforskning vid LUDC och huvudansvarig både för DiPiS och för den svenska delen av TEDDY-studien.
Båda undersökningarna är mycket stora. I DiPiS testades 36 000 nyfödda barn för att identifiera de som har riskgener för typ 1 diabetes. Tillsammans med andra barn som inte har förhöjd ärftlig risk ska regelbundet kontrolleras. Totalt kommer ungefär 4 000 barn att följas i 15 år.
TEDDY-studien som avlöser DiPiS är ännu mycket större. Sex forskningscentra i Europa och USA deltar.

Urskilja ett mönster

Rekryteringen av TEDDY-barn pågår fortfarande, drygt 200 000 ska testas, de som har riskgener och barn till föräldrar som har typ 1 diabetes erbjuds att delta.
Forskarna räknar med att ungefär 7 000 barn, drygt 1 200 i den svenska delen, ska följas tills de blir 15 år.
– Undersökningarna måste vara så här stora för att vi kanske ska kunna urskilja ett mönster hos de barn som drabbas, konstaterar Åke Lernmark.
Flera gener som ger en ökad risk för typ 1 diabetes är kända och 90 procent av alla barn som insjuknar har någon av dessa. Likväl är det bara en del av alla med genetisk risk som drabbas. Till och med bland enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, kan den ene få typ 1 diabetes, den andre klara sig.

Immunförsvarets missriktade angrepp

Alltså kan orsaken inte enbart vara genetisk, menar forskarna. Någon annan okänd faktor är också inblandad och med stor sannolikhet är det något i barnens omgivning som hos de genetiskt sårbara leder till typ 1 diabetes.
Också den process som föregår insjuknandet är känd. Av någon anledning tar kroppens immunförsvar miste och angriper de egna insulinproducerande cellerna. Varför försvaret, som ska skydda oss mot bakterier, virus och andra yttre fiender, vänder sina vapen mot de egna cellerna är däremot okänt.

Flera misstänkta omgivningsfaktorer

Forskarna har flera faktorer som de misstänker startar angreppet. Det kan vara något barnet äter eller dricker, det kan vara läkemedel eller vaccin eller fysisk eller psykisk stress, till exempel sjukdomar eller svåra familjeförhållanden. Allt detta registreras noggrant i undersökningarna.
Högst upp på listan över misstänkta faktorer står dock olika tarmvirus.
När ett virus tränger in i kroppen och angriper en cell aktiveras immunförsvaret, cellen börjar överproducera ett ämne som tillhör HLA-systemet. Det är en signal till immunsystemet att cellen ska angripas och oskadliggöras.
HLA är en grupp gener som märker kroppens alla celler med en unik kod av proteiner på cellytan. Koden är en slags etikett som talar om för immunförsvaret att cellen är godkänd. Alla celler som saknar denna etikett klassas som fiende och angrips.

Misstag i HLA-systemet

Flera HLA-gener har kopplingar till både typ 1 diabetes och andra så kallade autoimmuna sjukdomar.
– Det är nu vi menar att misstaget sker, att de HLA-gener som är förknippade med typ 1 diabetes gör att inte bara den infekterade cellen presenteras som mål för angreppet, utan också fragment från cellens inre, som inte ska vara på ytan. Är det då betacellerna som har infekterats blir resultatet att immunförsvaret får information om att alla betaceller är fiender och ska attackeras, berättar Åke Lernmark.

Antikroppar vittnar om angreppet

Immunförsvarets angrepp på betacellerna lämnar spår i blodet i form av antikroppar.
Därför är två av de viktigaste kontrollerna i DiPiS och TEDDY analys av eventuella antikroppar i blodet och avföringsprover som visar om barnet haft en virusinfektion.
– Antikropparna betyder inte att barnet kommer att få diabetes men de säger oss att något är på gång och vi vet att ju fler antikroppar desto större är risken att verkligen få diabetes, säger Åke Lernmark och berättar att nio av tio barn har antikroppar när diabetesdiagnosen ställs.

Detektivarbetet startar

Alla prover som tas i DiPiS och TEDDY, liksom matdagbok och andra registreringar sparas och när antikroppar hittas hos ett barn börjar detektivarbetet. Finns det något samband mellan virusangrepp och antikroppar. Och i så fall, hur ser sambandet ut?
DiPiS och TEDDY pågår nu parallellt. Merparten av de barn som kommer att insjukna i typ 1 diabetes finns med i undersökningarna.

Diabetesgåtan på spåren

– Vi har redan fått och kommer att få än mer nyttig kunskap om vad som händer innan antikroppar uppträder och innan typ 1 diabetes bryter ut, konstaterar Åke Lernmark.
Kunskaperna ska, hoppas forskarna, öppna en möjlighet att stoppa processen mot diabetes. Är det en virusinfektion finns möjlighet att förhindra den, till exempel med vaccination av alla barn med riskgener. Är det något barnen äter är det ju ganska lätt at undvika just den produkten.
– Jag tror att vi har bättre förutsättningar än någonsin tidigare att lösa diabetesgåtan och att finna ett sätt att förebygga sjukdomen, säger Åke Lernmark.

DiPiS står för ”Diabetesprediktion i Skåne”.

TEDDY står för ”The Environmental Determinants of Diabetes in the Young”. På svenska ”Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn”.

Text: Tord Ajanki

Läs mer

Senast uppdaterad: 2011-10-07
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)