Albert Salehi

Ämnen i maten vi äter stressar de insulinproducerande betacellerna till döds. Albert Salehi forskar om hur betacellerna fungerar och tror på nya antidiabetiska mediciner som kan skydda betacellerna och förhindra typ 2 diabetes.

Efter studier i farmakologi vid Linköpings universitet ville Albert Salehi fortsätta med att studera medicin.  Av en tillfällighet kom han i kontakt med professor Ingemar Lundqvist som forskade om betaceller och diabetes på Farmakologiska institutionen i Lund, och på så sätt kom medicinstudierna att ersättas av diabetesforskning vid Lunds universitet.

Ville förändra
- Jag ville testa om det går att hitta någon riktig bot eller på något sätt hindra uppkomsten av diabetes både hos barn som vuxna, säger Albert Salehi som i dag leder en forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum i Malmö.
Han är fast övertygad om att det bara är en tidsfråga innan det kommer nya mediciner inom diabetesområdet.
- Kunskapen om mekanismerna för hur insulincellerna fungerar i detalj, har ökat. När jag började hade forskningen inte kommit så långt. Jag ville förändra och se om det går att ta fram andra medel än metformin och sulfonylurea som i princip varit de enda sedan de kom på 70- och 50-talet.

 

Skador på blodkärl
Insulin är ett livsnödvändigt hormon som frisätts när vi äter för att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Det produceras av betacellerna till följd av signaler från receptorer, en slags mottagare som sitter på cellens yta.
För lågt blodsocker kan leda till medvetslöshet och för högt blodsocker leder i längden till skador på blodkärl och andra organ.
Hos friska människor klarar kroppen själv av att reglera blodsockernivåerna, men hos personer med typ 1 diabetes måste insulin tillföras i rätt mängd i samband med varje måltid. Personer med typ 2 diabetes kan påverka regleringen med hjälp av kost och motion men behöver ibland komplettera med läkemedel som metformin och sulfonylurea.

Betacellerna blir uttröttade

Albert Salehi jämför med huvudvärkstabletter. Tar man samma hela tiden minskar till slut effekten, men skiftar man mellan olika verksamma ämnen behåller man effekten.
- Det är samma för betacellerna som blir uttröttade. Och när de tar slut måste man ta insulin. För att undvika att patienterna ska hamna där gör vi allt för att de ska kunna behålla sina egna betaceller så långt det går. Därför är det viktigt att man kan ta fram nya läkemedel som helt eller periodvis kan ersätta de gamla preparaten.

Matens påverkan på betacellerna
Vad är det i maten som stressar betacellerna så till den grad att de till slut dör?
För att förstå det måste man förstå vad som händer med maten vi äter och hur det påverkar betacellerna.
Mat består av fett, proteiner och kolhydrater, och alla kolhydrater omvandlas i kroppen till glukos, dvs socker.
- Våra resultat visar att stora mängder socker inte är bra för betacellerna. Ris, pasta och bröd tas upp i kroppen i form av socker. Kakor och godis omvandlas snabbt till socker, säger Albert Salehi.

Socker omvandlas till fett
För att kunna omvandla sockret till energi och reglera blodsockernivån frisätter betacellerna insulin. Gör vi sedan inte av med energin omvandlas den till fett och lagras i olika organ.
Enligt Albert Salehi är det därför kolhydrater vi framför allt ska se upp med, då en överkonsumtion kan leda till övervikt och fetma.
- Folk i Sverige, och medierna, har i många år attackerat fettet, men i själva verket är det sockret som är ”farligt” eftersom det leder till fetma, som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

Skapar hungerkänslor
Snabba kolhydrater i form av socker, vitt bröd, ris och pasta, gör att kroppen frisätter stora mängder insulin. Förutom att sänka blodsockret skapar detta hungerkänslor.
- En del livsmedel, till exempel fruktyoghurt, innehåller stora mängder kolhydrater, säger Albert Salehi som menar att i synnerhet barn lätt förleds äta för mycket eftersom maten blir sötare och godare med tillsatt socker.
I sin forskning har han även visat att vassle, en biprodukt vid osttillverkning, leder till en mildare stegring av insulinfrisättningen, och längre mättnadskänsla.
- Detta skulle kunna leda till nya livsmedel, bättre anpassade för diabetiker, överviktiga och andra som vill hålla vikten, säger han.

Ändra kostrekommendationerna
Han tycker livsmedelsverket borde ändra på sina kostrekommendationer och minska på kolhydraterna och öka på proteinet.
Det låter som LCHF (Low Carb High Fat), vilket i forskarvärlden är en synnerligen omdebatterad och het potatis.
- Jag har inget emot LCHF, säger Albert Salehi som i sin forskning kan se att kolhydraterna åstadkommer förändringar, inte bara på våra betaceller, utan även på lever och muskler.

Det bästa är att äta lagom

Friska människor råder han därför att dra ned på överkonsumtionen av kolhydrater och inte stoppa i sig mellanmål och snacks i tid och otid.
- Det bästa är att äta lagom och inte hela tiden ha något att tugga på. Har man däremot diabetes ska man se upp med mat som innehåller för mycket snabba kolhydrater eftersom det kräver mer insulin, vilket hos diabetiker som redan har en nedsatt insulinsekretion leder till högre nivåer av HbA1C (långtidsmedelvärdet på blodsockenivån), som i sin tur kan leda till diabetiska komplikationer.
- Friska människor har lågt HbA1C även om de stoppar i sig mycket kolhydrater.

 

Nyheten om att östrogen har en skyddande effekt på de insulinproducerande cellerna hamnade på Aftonbladets löpsedel.

Receptorer styr insulinproduktionen
Insulinproduktionen, eller insulinfrisättningen, sker bland annat efter påverkan av olika signaler till sk ”G-proteinkopplade receptorer” (GPCR) på betacellens yta. Om signalerna hindras utsöndras inget insulin, varför detta måste tillföras i form av mediciner.
Om kroppen istället överproducerar dessa signaler leder det till en ökad produktion av insulin.
Det finns flera hundra G-proteinkopplade receptorer och Albert Salehi håller med sin forskargrupp på att identifera dem allihop. Läkemedlet sulfonylurea fungerar till exempel så att det stimulerar insulinfrisättningen genom att stimulera dessa receptorer.

Kan blockera receptorerna
-  Med hjälp av en ”antagonist”, något som blockerar en receptor, kan man tvärtom hindra överproduktionen av insulin.
Dessa receptorer är enligt Albert Salehi lätta blockera vilket skulle kunna leda till framtida mediciner.
Problemet är att läkemedelsutveckling är en lång och kostsam process.
-  Industrin i Sverige är inte inriktad på diabetes, och för att industrin ska vara intresserad måste de vara säkra på att de går med vinst.
- För att utveckla ett läkemedel måste det finnas folk som kan göra jobbet och pengar.
Under tiden testar Albert Salehi substanser i redan befintliga läkemedel för att se hur de påverkar de G-proteinkopplade receptorerna.

Komplex sjukdom
Diabetessjukdomarna är komplexa och kan ha flera orsaker.
Bristande funktion hos insulinceller kan också ha flera orsaker. Albert Salehi upptäckte för några år sedan att det kvinnliga könshormonet östrogen visat sig ha en skyddande effekt mot diabetes typ 2.
-    Före 50-års ålder är andelen kvinnliga diabetiker färre än män, men efter klimakteriet hinner de ifatt. Vi kunde visa att det är östrogenet som har en skyddande effekt på de insulinproducerande cellerna, och det har även andra forskare bekräftat.
Ännu opublicerade resultat visar enligt Albert Salehi också att vissa vitaminer aktiverar deras receptorer och har en skyddande effekt på betacellen.
Även om betacellen fortfarande i allra högsta grad sysselsätter många forskare, har Albert Salehi bidragit till att kunskapen om den ökat.
Vad som kommer först återstår att se, de nya medicinerna eller kostråden.

Senast uppdaterad: 2014-11-05
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)