Carl-David Agardh

Carl-David Agardh.

Arbetar man mycket och under lång tid hinner man uträtta en hel del. Det har Carl-David Agardh gjort. Bland annat; han är överläkare och professor, han har undervisat och handlett doktorander, han har under många år haft olika chefspositioner, verkat i flera olika diabetessammanhag såväl nationellt som internationellt och han är huvud- eller medförfattare till drygt två hundra vetenskapliga artiklar. Hans CV är drygt 60 sidor tjockt. Verkar det spretigt? Det tycker inte Carl-David Agardh.

- Nej, den röda tråden har varit patienterna. I min forskning har jag hämtat frågeställningarna från kliniken och mycket har handlat om diabeteskomplikationer, säger han.
Efter ett par år som student på Handelshögskolan i Stockholm funderade han på om inte medicinska studier skulle passa honom bättre och sökte till Karolinska Institutet. Året var 1969. Det blev helt rätt.
- Ja, jag har stortrivts hela tiden.

Långa arbetesveckor

Några tuffa år följde. Innan hustrun och han var klara med sina utbildningar hade paret blivit en familj på fem personer. Ett fjärde barn kom senare.
- Det var mycket extraarbete då när ungarna var små för att försörja familjen.

Knappast mindre arbete

Det blev knappast mindre arbete sedan ungarna hade växt upp. Snarare motsatsen.
- 70-80 timmar i veckan har det varit. Men de senaste åren  har jag försökt att ta det lite lugnare, konstaterar Carl-David Agardh.

Även forskningen lockade

1974 tog han sin läkarexamen på Karolinska Institutet i Stockholm. Men också forskningen lockade och sju år senare, 1981, disputerade han och då var familjen sedan flera år bosatt i Lund.
- Det är lättare för en så pass stor familj att bo i en mindre stad, förklarar han flytten från Stockholm.
Hans avhandling handlade om vad som händer i hjärnan när blodsockret sjunker allt för djupt. Experimenten utfördes på råttor och renderade 1982 i Holger Crafoords pris för bästa avhandlingen vid Lunds universitet, som delades ut för första gången.

Carl-David Agarhd och hunden Anton.

Endokrinologi och diabetes

Efter disputationen arbetade han som post-doc 1982-1984 vid NIH, National Institutes of Health Bethesda, USA.
- Det var en mycket intressant period. Jag lyckades bland annat beskriva förändringar i receptorn för insulin i hjärnan, säger Carl-David Agardh.
När det var dags att välja medicinsk specialitet verkade internmedicin och endokrinologi och diabetes lockande.
Många diabetespatienter har passerat Carl-David Agardhs mottagningsrum under de dryga 30 år han arbetat som specialist.
- Jag tycker att kombinationen patienter och forskning befruktar varandra. Det vore konstigt att enbart forska, säger han.

Ögonkomplikationer

Ett särskilt fokus har han, i tätt samarbete med hustrun Elisabet Agardh som är professor i oftalmologi, på ögonkomplikationer vid diabetes. De är vanliga, mellan 35 och 65 procent av alla patienter drabbas trots förebyggande behandlingar.

Varför skadas ögonen

Den grundläggande frågan är varför. Varför skadar högt blodsocker ögats näthinna? En del svar på frågan har de funnit.
- Vi har hos råttor sett ett samband mellan ögonskador och att ett flertal proteiner förändras, får nya egenskaper av sockerinlagringarna, så kallade glykeringar, säger Carl-David Agardh och berättar att de också med olika substanser lyckats hejda vissa steg i glykeringen.

Unga kvinnliga diabetiker

En annan iakttagelse de gjort är att ögonskadorna riskerar att utvecklas särskilt snabbt hos en del unga kvinnliga typ 1 diabetiker.
- Det är en viktig kunskap. Har den här gruppen ögonförändringar ska man göra tätare kontroller, behandla tidigare med laser och maximera sockerkontrollen, kanske med en insulinpump, men inte förrän ögonförändringarna är under kontroll.
En annan frågeställning makarna Agardh arbetar med är att försöka motverka den inflammatoriska process som misstänks ligga bakom skadorna på ögats fina blodkärl.
- Kanske diabeteskomplikationerna, inte bara i ögonen, i grunden är en kronisk låggradig inflammatorisk kärlsjukdom.

Nationella Diabetesregistret

Carl-David Agardh är initiativtagare till bildandet av Svensk Förening för Diabetologi.1996 fick Carl-David Agardh tillsammans med Christian Berne uppdraget av Socialstyrelsen att ta fram de första Svenska Riktlinjerna för behandling av Diabetes som presenterades samma år. Det arbetet följdes av att starta Nationella Diabetesregistret, som presenterades i sin första version

Registret förbättrar diabetesvården

1996 och som idag med fler än 300 000 deltagare är  världens största. Gissa vem som var initiativtagare till registret? Jo, Carl-David Agardh.
I registret matas en mängd patientdata in, bland dem blodsockervärden, nivåerna för blodfetter och blodtryck samt vilken behandling patienten får.
- Registret har haft och har mycket stor betydelse för att förbättre kvaliteten av vården, säger Carl-David Agardh och konstaterar att det också svart på vitt visar att vården verkligen blir bättre och bättre.

Enorm utveckling

- Tittar jag tillbaka under min tid som läkare och forskare har utvecklingen varit enorm. Bättre insulinsprutor, insulinpumpar, patienten kan själv mäta sitt blodsocker och bättre insuliner, exemplifierar Carl-David Agardh med.
Ett resultat av bättre diabetesbehandling är försenad utveckling av ögonkomplikationer.

Utmaningen är typ 2 diabetes

- Idag blir få diabetiker helt blinda. Ett annat exempel är att överlevnaden för en typ 1 diabetiker idag är nästan är normal.
- Den stora utmaningen är typ 2 diabetes, säger Carl-David Agardh.

Nu flyttar han hem

Nu står pensionering för dörren och efter 39 år i Skåne åker flyttlasset hem, hem till Stockholm.
- Ja, när vi kommer upp till Stockholm känns det som hemma, säger Carl-David Agardh.
För honom är pensionering ett ganska relativt begrepp.  
- Något ska jag fortsätta att arbeta med, exempelvis som vetenskaplig rådgivare. Och jag ska läsa mer, sådant som inte är vetenskap, nutidshistoria och en och annan deckare. Jag ska ge mig  tid att gå mer på bio och teater, segla mer och att passa barnbarnen, de är elva så jag kommer nog inte att vara sysslolös.

Fem Vasalopp, fem maratonlopp

Arbetar man mycket och under lång tid hinner man göra mycket. Har han försakat något?- Faktiskt inte familjen, tycker jag, men säkert annat umgänge och andra intressen. Trots det har jag bestigit Kilimanjaro två gånger och genomfört fem Vasalopp och fem maratonlopp.

Text: Tord Ajanki
Bild: Stig-Åke Jönsson, Malmö Bild (porträtt Carl-David Agardh) och Dreamstime

Läs mer om Carl-David Agardhs forskning

Senast uppdaterad: 2013-12-04
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)