Forskarprofilen - Man ska vara envis och tro på sig själv

Bryndis Birnir.

”Neurovetenskap” står det på dörren som Bryndis Birnir öppnar men trots skylten handlar det också om diabetes. Hon har visat att hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans, GABA, också deltar i kontrollen av blodsockret och påverkar immunsystemets celler.

Bryndis Birnir är professor på institutionen för neurovetenskap vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet. Hon är en av forskarna som samarbetar med Lunds universitets Diabetescenter (LUDC) i EXODIAB-projektet (se länk nedan).
- Eftersom de insulinproducerande betacellerna utsöndrar GABA måste det ha någon funktion och det var det jag ville kartlägga, säger Bryndis Birnir.

Bro mellan alfa och beta

Hon beskriver GABA:s roll i sockerregleringen som en bro mellan alfa och beta, mellan alfacellerna som höjer blodsockret och betacellerna som sänker det. GABA (gamma-aminobutyricacid) eller gammaaminosmörsyrans roll är mest utforskad när det gäller hjärnans funktioner.
Olika läkemedel, till exempel vid sömnsvårigheter, ångest och epilepsi verkar genom att påverka GABA:s jonkanaler, kontaktställen, i hjärnans nervceller. GABA påverkar olika cellslag i olika delar av kroppen. Gemensamt är att substansen bromsar aktiviteten.
- Det är inte svårt att förstå att en signalsubstans som påverkar aktiviteten från flera olika celltyper har stor betydelse, säger Bryndis Birnir.

Till synes försumbar mängd

- Jämfört med den mängd GABA som utsöndras i synapserna mellan hjärnans nervceller är halten runt om kring nervcellerna och troligen också kring de insulinutsöndrande betacellerna ungefär en miljon gånger lägre, säger Bryndis Birnir och tillägger.
- Den till synes nästan försumbara halten av GABA är mycket viktig for cellernas aktivitet men hypotesen har mötts med stor skepticism bland andra forskare.

Det tog 20 år att få resten av världen att inse samma sak.

Själv var hon övertygad om att det var så.
- Sista belägget kom när vi satte ihop alla våra data och såg en mycket tydlig kurva på dataskärmen. Plötsligt ser man något klart och då lyser världen upp men det tog 20 år att få resten av världen att inse samma sak.

 

Rätta till obalansen

Också vid diabetes är GABA:s roll viktig. Substansen utsöndras från betacellerna. Deras motpol, alfacellerna, känner av detta och deras aktivitet minskar. Resultatet blir att alfacellerna utsöndrar mindre av sitt hormon, blodsockerhöjande glukagon.
- Patienter med typ 2 diabetes har för mycket glukagon och det är en viktig orsak till de för höga blodsockerhalterna, säger Bryndis Birnir och förklarar målet med sin diabetesforskning.
- Kan vi i experiment, och i ett senare skede med läkemedel, påverka GABA och balansen mellan beta- och alfacellernas aktivitet skulle det kunna bli ett bra medel för att behandla typ 2 diabetes.

Ett liv med GABA

Detta arbete pågår, dels med försök på celler från djur och dels från donerade bukspottkörtlar av avlidna.
- Råttor och möss är annorlunda än människor. Det är stora skillnader och därför är det så viktigt att också kunna forska på celler från människa, säger Bryndis Birnir.
Eftersom GABA påverkar så många olika celltyper är vägen till ett fungerande läkemedel vid exempelvis diabetes komplex. Beta- och alfacellerna ska påverkas men inte andra, till exempel nervcellerna i hjärnan, det skulle ge oönskade effekter.
- Kanske det redan finns såna läkemedel som skulle fungera vid diabetes, fast då i mycket lägre doser.
Bryndis Birnirs ”liv med GABA”, som hon säger, började 1991 i Canberra, Australien och biofysikern Peter Gages.
- Han arbetade med jonkanaler och det hade också blivit mitt forskningsfokus, berättar hon.

Fascinerad av fysiologi

Att hon skulle arbeta med naturvetenskap och forskning stod klart tidigt i livet.
- Jag var 17 år, läste på naturvetenskaplig linje på gymnasiet i Reykjavik och gick en kurs i fysiologi. Jag blev helt fascinerad och förstod då att det var något sådant jag helst ville arbeta med. Många sa läkare men jag valde att läsa biologi. Ett särskilt intresse då var nutrition.
- Jag ville veta varför vi äter, eller rättare sagt, hur mat kunde bli oss, hur våra kroppar kan byggas upp av de små molekyler maten i grunden består av.
Den utbildning hon ville gå fanns inte på Island och det blev orsaken till den första flytten till ett annat land.

Sockermolekylens färja

Tack vare ett stipendium 1981 kom hon till Seattle i USA och tre år senare drog flyttlasset vidare till UCLA, University of California, Los Angels, USA, och professor Ernest Wright. Där doktorerade hon.
- Jag forskade på natriumberoende glukostransport, sockermolekylens färja i kroppen. Och nu var jag hemma. Jag trivs bra med att arbeta på den molekylära nivån, säger hon.
Därför var nästa anhalt, Canberra, Australien, och forskning med fokus på transmittorsubstansen GABA, följdriktig.
- Egentligen tycker jag att varje flytt har varit viktig för mitt yrke och utvecklingen av forskningen. Dessutom tror jag att det är bra att byta forskarmiljö ibland, det vidgar vyerna. Folk borde flytta mer, säger Bryndis Birnir.

Det tog mer än 20 år

År 2000 kom hon till Lunds universitet och där samarbetade hon med professor Patrik Rorsman, deras gemensamma intresse var GABA. Hans fokus är GABA från den insulinproducerande betacellen medan Bryndis Birnir inriktning var funktion av låga halter av GABA i hjärnan, både utanför och i betacellerna.

Forskarvärlden är så konservativ

Det hade tagit mer en 20 år men nu var GABA:s roll i regleringen av blodsockret en etablerad vetenskaplig sanning.
- Forskarvärlden är konservativ. Det borde vara mer debatt om nya vetenskapliga rön, menar Bryndis Birnir.

Bryndis Birnir.

Kanske också vid typ 1 diabetes

Nu handlar det om att lära sig mer om GABA och försöka använda kunskaperna så att signalsubstansen kan spela en roll i behandlingen av typ 2 diabetes och många andra sjukdomar, konstaterar Bryndis Birnir.
- Kanske även vid typ 1 diabetes, tillägger hon och förklarar.
- Det GABA som utsöndras från betacellerna kan påverka immunsystemets T-celler, vilka också har jonkanaler för GABA och eftersom teorin säger att det är T-cellerna som dödar betacellerna vid typ 1 diabetes kan det finnas ett samband. På vilket sätt vet vi inte men vi försöker undersöka det.

Viktigt när nervceller föds

På ytterligare ett sätt kan GABA vara intressant i samband med typ 1 diabetes.
- Vi vet att när en nervcell föds är GABA viktigt för utvecklingen. Samma sak kan gälla för betaceller och i så fall öppnar det en väg att öka nybildningen av dem, säger Bryndis Birnir och berättar att hon tillsammans med Uppsala och LUDC-forskare planerar djurförsök där GABA ska testas. GABA för att öka nybildningen av betaceller och för att skydda dem mot immunsystemets attack.
Sedan 2008 är Bryndis Birnir professor i neurovetenskap i Uppsala.
- Jag gör inte mycket mer än arbetar. Det går inte att ha ett annat stort intresse vid sidan av forskningen, säger hon men nämner likväl långfärdsskridsko och rollerblades.
- Jag är helt nöjd med var jag är, såväl yrkesmässigt som geografiskt och nöjd med mitt liv med GABA, det har varit och är mycket spännande. Mest nöjd är jag med att jag var så envis med att hävda att GABA också i mycket låga koncentrationer är viktigt, tillägger hon.

Text: Tord Ajanki
Bild: Drago Prvulovic, MalmöBild AB (Bryndis Birnir) och Dreamstime

Läs mer om EXODIAB

Senast uppdaterad: 2012-01-17
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)