Lars Hedbys

Att utveckla ett nytt läkemedel tar lång tid och kostar mycket pengar.
-    Forskarna behöver hjälp med att komma åt den kompetens som behövs för att utveckla läkemedel, och det kan sådana som jag hjälpa till med, säger Lars Hedbys, med lång erfarenhet från industrin.
Vad tänker han om samarbetet mellan industri och akademi? Vem är han?
Möt mannen som nu tar över ansvaret för att sätta upp en struktur för ”Diabridge” efter Sylvie Bove i LUDC:s Innovation board.

Lars Hedbys.

Lars Hedbys har en lång karriär inom Astra Zeneca bakom sig. Där var han verksam inom klinisk forskning och utveckling, projektledning och som platschef fram till 2003. Därefter har han varit vd för en rad mindre bolag inom biotech.
- Jag är väldigt intresserad av ledarskap och att kunna göra något bra. Kan jag vara med och bidra till nya läkemedel eller diagnostiska metoder skulle det kännas väldigt bra, säger han.

Vad är liv?
Intresset för matematik och biologi ledde till studier på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. En bit in på civilingenjörsutbildningen väcktes så intresset för den filosofiska aspekten på bioteknik och biokemi; vad är liv? Var går gränsen mellan liv och molekyl?
-    Detta var i slutet av 1970-talet och man började se potentialen i genteknik, säger Lars Hedbys.
Då det inte fanns kurser i bioteknik på de tekniska högskolorna sökte han sig istället till Göteborgs universitet och skräddarsydde på så sätt sin egen civilingenjörsexamen.

Ville jobba i industrin
I slutet av utbildningen hade han bestämt sig för att doktorera.
-    Det var tillämpad forskning jag ville ha, jag såg framför mig ett jobb i industrin, säger han.
Efter lite letande hittade Lars Hedbys vad han sökte på Lunds tekniska högskola där han fortsatte med tillämpad biokemi och olika forskningsprojekt hos professor Klaus Mosbach.
Avhandlingen kom sedermera att handla om glykosidaser i kolhydratssyntes. Glykosidasers naturliga funktion är att bryta ned kolhydrater men Lars Hedbys hittade metoder för att köra reaktionerna baklänges i syfte att tillverka komplicerade kolhydratsstrukturer.

Testade nya läkemedel
En fortsatt forskarkarriär var aldrig aktuellt, istället var det industrin som hägrade. Som clinical researcher associate, klinisk prövningsledare, på läkemedelsföretaget Draco som var en del av Astrakoncernen, arbetade han med kliniska prövningar av nya läkemedel, dvs med tester av nya läkemedel på människor,.
Lars Hedbys började där 1989, i samma veva som Losec kom ut på marknaden och som kom att bli världens mest sålda läkemedel.
- Det var en fantastisk tid! Saker fick kosta pengar, den vetenskapliga kvaliteten var viktig och man iakttog största möjliga säkerhetstänkande, säger han.
Rhinocort mot allergisk rhinit och Pulmicort mot astma och kol var två befintliga läkemedel som testades för nya grupper av patienter.
Efter några år avancerade han till att bli clinical researcher manager och fortsatte sedan i chefskarriären. Bricanyl, Bambuterol och Symbicort är andra läkemedel som han arbetat med under åren, alla mot astma och/eller kol.

Svårt nå marknaden
Av alla läkemedel man prövar på människor, kommer mindre än tio procent ut på marknaden, uppskattar Lars Hedbys. Men innan dess är det ju många som faller ifrån för att de är toxiska eller instabila eller omöjliga att tillverka i stor skala…
-    Det börjar med en idé, kan man aktivera eller blockera ett visst protein mot en given sjukdom? Och så tar man fram ett antal testmolekyler som visar att du till exempel kan blockera proteinet, och baserat på dem börjar man sedan göra om de här molekylerna kemiskt.
-    För att ta fram en läkemedelskandidat krävs kanske att man testat hundratals ibland miljoner molekyler på vägen…
Tidigare skedde det tidiga läkemdelsforskmingen till stor del inom läkemedelsindustrin. I dag ser det annorlunda ut.
-    Den tidiga läkemedelsforskningen har flyttat till akademin som ett led i industrins behov av att minska sina kostnader, säger Lars Hedbys.
Han menar att även själva valideringen, dvs bedömningen om huruvida det kan vara relevant på människor, har förflyttats från industrin till akademin.

Stärka innovationsarbetet inom diabetes
Lars Hedbys är medlem i Lunds universitets Diabetescentrums Innovation board, en styrelse sammansatt av forskare och representanter från industri och näringsliv. Syftet är att stärka innovationsarbetet vid LUDC och att identifiera projekt som har kommersialiseringspotential, dvs som med rätt stöd kan utvecklas till en produkt eller ett läkemedel. Styrelsen är rådgivande i innovationsfrågor och lämnar rekommendationer om vilka projekt som ska få finansiellt stöd från Exodiabs innovationsfond (Exodiab är ett av regeringens strategiska forskningsområden med fokus på diabetes och samarbete mellan Lunds universitet och Uppsala universitet).
Han har också tagit över ansvaret för Diabridge efter LUDC:s fd Innovation officer Sylvie Bove.
-    Tanken med Diabridge är att underlätta samarbetet mellan industrin och de forskningsprojekt som kan leda till kommersiellt intressanta projekt eller patent, säger han.
Diskussioner pågår mellan LUDC, Vinnova och Lunds universitets Innovationssystem, och under våren väntas nästa steg tas i förverkligandet av Diabridge.

Bedömningskriterier
Vad är det då man letar efter? Lars Hedbys nämner en rad kriterier i bedömningsprocessen:
- Det viktigaste är om upptäckten är patenterbar. Går den att patentera? Hur ser konkurrenssituationen ut? Hur ser det medicinska behovet ut? Hur ser förutsättningarna ut för att tillverka ett läkemedel av det man har? Hur gör man nästa försök inom akademin för att göra detta attraktivt?
- Man måste också fråga sig om man vill  kommersialisera sin upptäckt. Forskarna ska fortsätta vara forskare, inte hjälpredor till industrin för att inte tappa fokus på den akademiska forskningen. Men när det dyker upp forskning som är intressant för industrin är det trevligt att känna till det.

Dyrt och tidskrävande
Att ta fram ett läkemedel kan ta tio-femton år och kosta 1-4 miljarder dollar. Det krävs hundratals experter i utvecklingspojektet, det är en jätteorganisation av kompetenser säger han och nämner några; farmakologer, biologer, kemister, hälsoekonomer och regulatoriska experter som förstår myndigheternas krav…
-    Det är många involverade i framtagandet av ett nytt läkemedel.
Lars Hedbys har en lång karriär inom läkemedelsindustrin bakom sig och känner till alla de svårigheter man kan stöta på när man ska utveckla nya projekt, när det gäller starta företag, att förstå villkoren för entreprenörer, och förstå hur läkemedelsindustrin tänker.

Kulturkrock
- Målsättningen för akademin är att generera nya kunskap. Ibland kommer kunskap upp inom ett område man inte hade förväntat sig och då är det inom akademin helt accepterat att byta riktning på forskningen. Inom industrin finns det alltid en kommersiell strategi med en långsiktig finansiell logik och plan. För industrin är det extremt viktigt att saker levereras snabbt. Det är också extremt viktigt att samarbete levereras i linje med vad man beslutat även om det vetenskapligt inte är det bästa. Det är en kulturkrock, säger han och fortsätter:
-    Det är viktigt att man ser fördelarna för bägge parter när man ger sig in i ett projekt, både att det passar in i den övergripande vetenskapliga strategin, och att industrin får valuta för sina pengar. Detta behöver inte stå i motsats till varandra, men båda sakerna behöver vara uppfyllda.
Lars Hedbys betonar att man måste vara tydlig med förväntningarna när man går in i ett samarbete med industrin, såväl om vad det är som ska levereras, hur det ska se ut, och tidpunkten för när det ska vara klart.

Rådgivare åt myndigheter
Sedan 2006 är han Partner i Ventac Partners som är rådgivare åt myndigheter när det gäller life science i stort och kommersialisering av medicinsk forskning.
-    Vi är omkring femton lätt gråhåriga personer med olika kompetens såsom patentjurister, marknadsförare, prekliniska forskare och marknadsanalytiker. Vi står på två ben; det ena kan läkemedelsutveckling, diagnostik, medicinteknik; det andra är att vi startar företag med jämna mellanrum. Anledningen till att  vi är operativa är att vi tycker om att arbeta ”på riktigt” och att vi på så sätt säkerställer vår trovärdighet genom att inte bara vara rådgivande.
Affärsidén är att starta företag, utveckla en kandidat, dvs förädla ett projekt, en bit på vägen och sedan sälja hela företaget vidare till ett läkemedelsföretag.

Bot mot autoimmuna sjukdomar
Ett av företagen som Ventac Partner startat är Idogen AB, med bas i Lund, där Lars Hedbys är arbetande styrelseordförande. Företaget arbetar med en metod för att inducera immunologisk tolerans.
-    Om vi är framgångsrika kan vi i bästa fall bota autoimmuna sjukdomar som till exempel typ 1 diabetes, säger Lars Hedbys.
-    Det låter som en dröm, men tills motsatsen bevisats är det på riktigt. Men vi har en bit kvar…
Företaget startade 2008. Om det tar tio-femton år att utveckla ett läkemedel har Lars Hedbys och hans kompanjoner nått halvtid.
-    Kom tillbaka om tio år, så får vi se hur det gått…

Sara Liedholm

Bakgrund/Lars Hedbys

Teknisk doktor i biokemi, Partner i Ventac Partners, ett biotechföretag som arbetar med frågor som rör kommersialisering, strategi och analys gentemot myndigheter, universitet och företag inom life science.
Har en lång karriär inom Astra Zeneca Rnd där han jobbat med klinisk forskning och utveckling samt projektledning. Platschef fram till 2003.
Sedan 2003 arbetat med mindre bolag;
vd, Synarc A/S, ett kontraktforskningsföretag
vd, Mando AB, en grupp privatägda kliniker som behandlar personer med ätstörningar
Vd, Glykorex Transplantation AB (börsnoterat företag)
Medgrundare till läkemedelsföretag i Lund, Amsterdam och Hongkong Styrelseordförande Idogen, ett bolag som arbetar med en behandling som ska bota autoimmuna sjukdomar
Styrelseordförande, Lund Life Science Incubator, ett ”hem” för små nystartade företag inom life science s om behöver tillgång till lab och affärsutvecklingskompetens.

Senast uppdaterad: 2014-02-18
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)